Karlavagnen

00:00 Hej, det här är Hanna Silman och du lyssnar på Karlavangspodden. I programmet kommer du få höra om vad vi stör oss mest på i vår vardag. Är det hissen som inte fungerar? Eller folk som inte vet hur man kör bil? 00:12 I rondellen dessutom. Häng med så får du veta. Varmt välkommen! 00:18 Det är inte alltid de stora frågorna som får oss att tappa tålamodet. Ibland räcker det med att någon lämnar en tom mjölkförpackning i kylen. Ett barn eller en kollega lånar mobilladdaren utan att någonsin lämna tillbaka den. Eller att man hör en viss låt. Vad är det för små saker i vardagen som gör dig orimligt irriterad? Är du som jag som blir väldigt frustrerad när den lokala mataffären har ändrat ordningen på varorna- eller när det återinne är dags för invecklade lösenordsbyten? 00:51 Vi pratar om små orimliga irritationsmoment i vardagen ikväll- Har du varit med om arga lappar i tvättstugan? Eller har det kanske blivit din hobby att jaga särskrivningar på offentliga platser? Eller vad stör du dig orimligt på i vardagen? 01:09 Om jag inte har bråttom, om jag har sovit gott och ätit ordentligt, då blir jag inte så irriterad över små saker. Men när jag är hungrig eller stressad... 01:20 Och då kan små problem bli stora. Plötsligt kan jag inte förstå varför alla hela tiden ska göra AI-affischer. Eller varför jag sitter på ett möte som hade kunnat vara ett mejl där folk aldrig slutar prata trots att vi inte har något mer att diskutera. 01:38 När det här händer hemma så brukar min man fråga mig, behöver du ta en löptur eller behöver du äta något? För det händer ju att plötsligt går jag runt och påpekar alla möjliga små saker som behöver rättas till. Sen går jag kanske ut och springer och kommer hem glad och nöjd och plötsligt ser jag bara möjligheter och vill starta ett nytt renoveringsprojekt. 02:01 Men nu ska vi fokusera på just de där stunderna då man inte är så konstruktiv. Hur är det med det? Vilka små saker gör dig orimligt irriterad? Brukar du till exempel bråka med tekniken? Det kan vara jättefrustrerande. Jag har fortfarande inte förstått vilken tidszon vår tvättmaskin befinner sig i. 02:21 Det står väldigt ofta att det är bara en minut kvar. Men det är aldrig bara en minut kvar. 02:27 Eller kanske är du den hemma som går runt och släcker efter alla andra och berättar varför alla borde ta ett större ansvar för den här saken. Kanske lever du med en person som aldrig lyckas stänga kökslokorna ordentligt. Något som kan förstöra hela din morgon på en sekund. 02:45 Eller så är det något annat. Vi har ju inte ens pratat om trafiken än. Du som jobbar som trafiklärare, kan inte du ringa in och berätta hur ska vi egentligen köra i rondellerna för att ingen ska bli irriterad? 02:59 I kväll vill jag höra om allt det där som vi vet kanske inte är livsavgörande men som ändå kan väcka ibland en oproportionerligt stark irritation. 03:12 Hej Johan Mistell! 03:14 God kväll och huvulta. Hur mår du? Jag mår jättebra. Jag är svensk. Jag kan lite finska. Men jag tänkte bara säga det huvulta till alla finländska som lyssnar. 03:30 Det var ju en snygg start. Ja, jag vet. 03:36 Och så roligt att starta så positivt när vi ändå pratar om irritationsmoment ikväll. 03:42 Ja, jag har ett irritationsmoment som stör mig jättemycket. Jag är svårt synskadad. Jag har 10% på höger öga och ingenting på det andra. 03:57 Mm. 04:00 Jag vägrar ge mig. Jag vill åka ut och leva bland människor som alla andra. Men alla människor som går med sina mobiler i näsan och inte ser en jävla meter framför sig. 04:21 Det stör mig fruktansvärt. 04:25 Kan du beskriva en situation där det här har blivit ett problem för dig? 04:31 Till exempel Tyresö. Jag kriver av i Gullmarsplan och så går jag ner på trappan och så kommer jag ner tunnelbanan och jag krockar med tre personer. För alla går med näsan ner i sina mobiltelefoner. Jag går med min vita käpp. 04:49 Och folk säger, jag får höra det varje dag, se dig förr. 04:54 Jaha, så folk märker inte ens att du går där? 04:59 Nej, nej, nej. Du har ingen aning. 05:02 Vad brukar du svara då? 05:05 Ja, jag är nästan blind. Vad är det för fel på dig då brukar jag svara. 05:11 Vad blir det för reaktion då? 05:12 Jag vill bara titta på och gå vidare. 05:16 Det här stöd mig att alla människor är så jävla självupptagna idag. Att man liksom inte tittar upp, ser dina medmänniskor, även se vad som händer. 05:31 Och jag har lika stor rätt att gå ute som alla andra fast jag är svårt synskadad. Nästan blind, ja. 05:39 Ja, det här är ju ett riktigt problem. Det är ju inte bara en liten småsak. 05:45 Om jag blir irriterad på tvättmaskinen som visar fel tid så det här är ju ändå någonting som stör dig på riktigt i vardagen. 05:55 Ja, det står mig. Jag tycker det här är jättejobbigt. Jag tycker att det var kul att jag får prata med Sveriges Radio och få prata med... 06:05 Så många människor som hör det här. Men på riktigt, alla ni som hör det här. Titta upp när ni går ut. Jag tror att problemen finns i Göteborg, Malmö, Sundsvall. Whatever, förstår du? Det är samma. 06:21 Jag tänker att det kanske inte bara handlar om att man inte ska krocka med andra människor. Det kan ju också vara att man går miste om andra vackra, trevliga saker. 06:30 Jo, men så är det ju. 06:31 Så är det ju. 06:34 Men jag måste ändå också fråga Johan, har du någon sån här småsak i vardagen som du stör dig på? Till exempel förpackningar som är omöjliga att öppna eller något sånt här? 06:47 Jo, det kan vi prata om. Jo, det är klart jag har. Men egentligen ska jag klara mig ganska bra ändå. Jag är väl högfungerande synskadad. Jag klarar mig, det gör jag. Men vad jag stör mig på är att folk inte tittar upp. Att folk inte ser omgivningen. Det är det största jag stör mig på. 07:13 Jag måste ändå fråga, känns det på någon plan orättvist att de här människorna skulle kunna se allt i sin omgivning? Men gör inte det? 07:24 Ja. 07:25 Men det handlar väl om att människan har skapat sig ett beteende av mobiltelefonerna. 07:34 Man är beroende av sin mobiltelefon. Jag tittar i min också, så mycket ögon har jag, men inte när jag är ute och går. 07:45 Jag förstår dig verkligen och det är flera som skriver om mobiltelefoner just på våra sociala medier. Då kan det också handla om att man spelar upp musik eller pratar i högtalade telefon. 07:56 En människa som går med mobiltelefoner hörlurar. 08:05 Jag krockade förra veckan med tre av dem. 08:10 Jag hoppas att alla tar till sig det här. Johan, tack för att du var med. 08:15 Tack själv. 08:16 Och hoppas det blir bättre möten framöver. 08:20 Det vet du fan. Vi får göra vårt bästa. 08:25 Ja, vi får ju avrunda lite positivt i alla fall. Vi hoppas på det. Tack för att du var med. Hej då. 08:34 Och det här är Carla Vagnen ikväll med mig, Hanna Silman, i studion. 08:38 Hej. 08:42 Vad är det för småsaker i vardagen som gör dig orimligt irriterad? Är det människor som går långsamt framför dig när avokadon är stenhård ena dagen och brun och mos i nästa? Eller stör du dig på att dra på lakan som är omöjliga att vika ihop snyggt? Eller kanske är det så att du faktiskt någon gång saknat att kunna bli arg över småsaker? 09:06 Har du varit med om något så stort att alla mindre problem plötsligt blev oviktiga? Eller var det tvärtom? Mitt i en kris var det faktiskt den tomma kaffeburken som ingen hade fyllt på som fick dig att bruta ihop. Eller det där dra på lakanet. De är omöjliga att vika ihop. 09:23 Den som vet hur man löser det, ring in. 09:26 Det tycker inte Liselotte om folk som har högtalaren på när de pratar i mobilen. Det skriver hon på Facebook när vi diskuterar vad gör oss irriterade i vardagen. Hon skriver, vill inte höra, veta vad ni pratar om. Kan absolut förstå om man har problem med nedsatt hörsel, men annars nej. 09:47 Det är många som kommenterar saker som händer just i kollektivtrafiken eller på allmänna platser och kring beteende och mobiltelefoner. Per kommenterar folk som hostar rakt ut i kollektivtrafiken. 10:03 Och så är det också helt andra saker som Sofie skriver. Att folk slänger in engelska ord lite överallt när de pratar eller skriver. Ja, det är stort som smått som gör många av oss irriterade i vardagen. Och det är ju det vi ska prata om ikväll. Så det är kul att ni har förstått att det får vara lite glimten i ögat och så får det också vara verkliga problem. Och nu är det dags för nästa samtal. 10:31 I Lässebo finns Lisa Jensen. Hej! Hejsan. 10:35 Hur mår du? 10:37 Jo, men det är bra. 10:40 Vad händer i Lässebo så här i mitten av oktober? 10:46 Ja, inte så mycket. 10:48 Men det slog mig när ni ställde frågan och jag kom direkt att tänka på att jag kör rätt så mycket bil för jag pendlar ju till jobbet i Nybro. Det är ett par mil härifrån, så jag kör rätt så mycket bil. 11:00 Och jag irriterar mig varje gång jag kör på att när man kör och håller hastigheten och kommer i fatt bilar så håller ju 50% av alla andra trifrikanter inte trafik. De håller inte hastigheten. 11:15 Alltså de kör liksom ojämnt. De håller en ojämn hastighet om man säger så. 11:22 Jag känner mig lite träffad här faktiskt. Men berätta inte det. Eller nu säger jag ju det i radio. För min man kan ha påpekat detta någon gång. När vi har varit ute och körtat. 11:33 Då sitter jag och svär och tycker att jag kan inte använda fathållare. 11:39 Det är ju det som han också säger. 11:44 Hur blir det för dig när någon gör som jag och kör lite ojämnt? 11:50 Ja, om du frågar min sambo så säger han att jag blir helt tokig. 11:56 Alltså jag svär ju åt folk. Jag liksom har en dialog med dem. Även om jag sitter själv i bilen så bara. Alltså kan du inte använda farthållare? 12:05 Jag har ingenting emot att folk kör sakta. Det är liksom inte det. Alltså om folk vill köra i 75 på 90 väg så okej. Men håll 75 hela tiden då. Då kan det liksom vara. Då kör de 75, sen kör de i 95 och sen är de nere i 60. 12:23 Det irriterar mig i alla fall. 12:25 Det förstår jag. Men visst är det lite fascinerande det här att det hjälper att ha den här enväckskommunikationen som du har i bilen. För den andra blisten kan ju inte höra dig. 12:37 Och ibland när jag har surat tillräckligt länge så brukar jag tänka att tänk om det är någon gammal dam som kanske inte ser eller någonting. 12:46 Men då tänker jag att det kanske är någon som inte kan hjälpa dig liksom. 12:52 Men oftast så, ja men det retar. När man ligger mycket på vägarna så, om man själv har farthållare och så kommer man ifatt någon, ja och så ska man hålla på upp och ner med hastigheten. Så då svär jag. 13:06 Då svär du. 13:09 Vad heter det, är det bara just i trafiken som den här sidan av det kommer fram? 13:21 Jag tänkte om det kunde vara något terapeutiskt över det att du får avreagera dig där i bilen. 13:28 Det kanske framförallt i trafiken. 13:32 Så ja, jag vet inte. 13:36 Jag kommer i alla fall direkt att tänka på det här. Men om jag skulle analysera lite så vet jag mig kanske på många små saker hit och dit. Men det var detta som jag direkt tänkte på. 13:47 Det är typ varje dag. 13:49 Ja, det är varje dag. Nej, men flera gånger i veckan i alla fall. Okej, jag tänkte att det inte var så många ändå. För jag lovar, jag har också blivit lite bättre på det här. Jag tänker lite mer på det. 14:01 Ja, men du har fatthållare i bilen. 14:04 Ja. 14:06 Och du använder inte den. 14:09 Ja, när jag är ute och kör på fastlandet. 14:13 Men jag bor ju på Gotland så det är nog på Gotland jag har flest ovänner i trafik ändå. 14:20 Ja, för det är ju svårt att hålla en jämn hastighet om man inte kör på fartal. Jag har en son som övning kör så man försöker liksom... Och man märker ju det att, alltså jag kör ju på fartalare också. Så kör man inte på det, då kan det ju vara svårt att hålla en jämn hastighet. Och kanske om man sitter och pratar med någon bredvid så gasar man till mer när man pratar och sen så saktar man ner. Eller om det är någon musik på radion eller så. Så det kanske finns anledningar till att folk, men då tycker jag att man kan använda fartalaren och så sätter man den på något valfritt. 14:57 Ja, ja. 14:59 Hur blir det då om ni möter någon sån här bilist som kör ojämnt och du håller på att lära ha en körlektion med din son? 15:11 Ja, det har ju faktiskt hänt. Men då har jag ju sagt att han ska köra om. För det är ju folk som kör, då kör de kanske för sakta. Då får man göra en avvägning om det är lämpligt. 15:23 Om de kör så sakta så att det är lämpligt att köra om, så att säga. 15:27 Jag tänkte på det där att om du blir väldigt irriterad och arg, att det kan också bli speciellt för din son. 15:33 Ja, men då försöker jag väl kanske lägga band på mig. Försöker kanske vara lite så ordentlig som jag kan när jag ska vara lärare. 15:44 Det är fint av dig. 15:48 Jag ber om ursäkt och härmed så lovar jag för alla våra vägnar, vi som kör ojämnt, att härdanefter ska använda farthållaren oftare. 15:58 Vi tackar dig. Tack Lisa. Tack för att du var med. Tack för att jag fick komma. Ha det bra. 16:03 Hej då. 16:03 Det här är Karlavagnen i P4. 16:09 Ja, trafiken tar nog fram det finaste och det fulaste, eller det bästa och sämsta hos oss. Jag kan ofta tänka på hur fint det egentligen är att vi har de här gemensamma trafikreglerna som vi alla respekterar. Annars hade det inte funkat överhuvudtaget att många kör bil samtidigt på vägarna och sådär. Men det finns många irritationsmoment. Där i trafiken. Vi pratade ju nyss här med Lisa och flera kommenterar det här också. 16:41 Krille har skickat mejl. Jag blir inte ofta irriterad utom då jag kör bil och andra bilförare struntar i att använda blinkers. eller kör olagligt allt för nära bakom min bil. Ja, det är ju då som onödiga påkörningsolyckor inträffar. 16:57 Så blinkars att köra för nära. Och så är det också bland andra Sofie som kommenterar på Facebook att folk slänger i... Förlåt, det var inte det jag skulle... Det var ju det här med engelska ord. 17:09 Men just det här att någon använder helljus när man kör 110 på 110 ljus och blinkar med helljus, det stör jag mig på. Så skriver Vicky på Facebook. Nu ska vi ha nästa samtal. 17:29 Hej Per Johannesson från Hässleholm. Hej. 17:34 Hallå, hör du mig bra? 17:35 Jag hör dig bra, hör du mig? Ja. Vad tänker du på när vi pratar om irritationsmoment i vardagen? 17:45 Efter en trafikkrock så fick jag en sorts svår epilepsi. 17:53 Och det var så här att en vanlig människa tänker att han inte på det. Men överallt nu så finns det ju sådana här reklamskyltar som rör sig. 18:07 I nästan varenda affär och väldigt mycket på gatorna också. 18:12 Och det här kan utlösa extrema anfall. Det stör jag mig på. 18:17 Alltså de här digitala skyltar? 18:20 Ja, det stör jag mig extremt på. I vissa affärer kan jag inte gå in längre. 18:28 Det förstår jag. Det är ju ingen småsak. Det är ju också en riktigt stor grej i livet och i vardagen. 18:39 Vad heter det? Hur har det begränsat dig? 18:41 Extremt. Jag kan knappt gå in i vissa affärer och klara knappt. Jag kan inte ta en buss eftersom de har busskur och har de satt in i rörlig reklamer också ibland. 19:00 Idrottsarena har givet sig många blinkande lampor oavsett så jag vet inte om det är en miljö som du skulle vilja vara i. 19:08 Vissa bilar är ju hemska. Det var många lampor och sånt. Men det är framförallt datorskyddar som jag står mig på. 19:21 Men när var det den här trafikolyckan? 19:24 Ja, det är väl tolv år sedan nu, ungefär. 19:28 Och innan så var det här inte alls ett problem för dig, eller? 19:33 Nej, jag är helt normalföd. 19:36 Ja. 19:37 Hur känns det att det blev så annorlunda vardagen? 19:41 Ja, jag har ingen dator. Jag kan inte titta på tv och en iPad. Det är livsfarligt. 19:46 Hur funkar det idag när så mycket är digitalt? 19:51 Jag får hålla mig undan helt enkelt. 19:54 Det är jättejobbigt. 19:57 Så folk borde kanske tänka på det. 20:01 Det är en extrem irritation. 20:04 Men jag tänker också på bank-ID och bankärenden och allt sånt där går ju i mobilen. Kan du använda mobil? 20:16 En vanlig mobil kan jag använda. 20:20 Och sen så har jag fått en stödperson som hjälper mig med bankmat och sådana saker. 20:28 Men hur tar du hand om sociala relationer? 20:32 Ja, man får gå och träffa folk. Jag kan inte använda internet eller någonting. 20:38 Och vart brukar du stämma då träff med kompisar? 20:42 Ja, man får väl gå till en lugnköp efter att jag gör höll och sånt. 20:47 Nej, men jag tänkte just på det här med skyltarna och allt också som du började. 20:50 Jag måste leta upp platser som det inte finns skyltar på helt enkelt. Och det är inte många som det inte finns på. Ja. 20:56 Ja. 21:00 Jag vet inte om det är en dum fråga, men hur är det med elden om du sitter vid öppen eld? 21:04 Det är vad jag mäter om. Det är det här digitala som stör mig så extremt. Vissa mataffärer har ambulansen fått ut mig från vår. 21:18 Just på grund av att det har varit så mycket digitala skjuter inne i affären. 21:24 Jag förstår verkligen. Jag tänkte just att om man kunde hitta en mysig stund i skogen och träffa kompisar. Att man kunde hitta de fina tillfällena där. 21:33 Så det kan ju gå folk ner på. 21:36 Det är en extrem irritation. 21:38 Och jag förstår också att det blir en begränsning just i livet. 21:43 Det är verkligen värt att tänka på. Per, tack för att du var med. 21:49 Ta hand om dig. 21:52 Hej då. Linda skriver när vi pratar om irritationsmoment i vardagen att all teknik som mer eller mindre tagit över och som inte allt för sällan strular. Jag kanske är lite av en bakåtsträvare men jag hade gärna gått tillbaka till tiden då det inte var så. När man kunde betala med kontanter på bussen inte behövde BankID till det mesta för att identifiera sig eller få tag i sin bank via telefon. Det är mycket sånt som stör min vardag skriver hon på Facebook och jag ser att det är flera som har. 22:24 och gett just den kommentaren en tommen upp. Det är nog många som kan känna igen sig där. Men det är ju verkligen många... Det är stora och små saker som folk lyfter fram i den här diskussionen. Lina skickar... Och skriver, bland annat en hälsning från Sundsvall, har haft tvätt tid ikväll. Och det jag stör mig på är folk som inte gör rent efter sig när de avslutar sitt tvättpass. Den gamla vanliga visan med luddet i torktomlan. Ett problem som inte är nytt, men det stör mig. 22:56 Det är väl något fint i det. Att trots alla dessa framsteg med tekniken och hur man nu ser på det, hur tekniken har utvecklats, så finns tvättstugan där att förena. 23:12 Och nu har vi med oss nästa samtal. Jag säger hej till Stefan Sagmo från Umeå. 23:19 Hej på dig. Hej, hur mår du? 23:22 Jag mår jättebra, tack. 23:24 Vad härligt. 23:26 Vad härligt, säger jag. Och sen vill jag veta vad du irriterar dig på i vardagen. 23:34 Ja, förlåt. När jag sitter på bussen på morgonen när jag åker in till stan... 23:40 Och folk som inte har hördurar, de har så hög volym på telefonen. De sitter och pratar, de pratar högt, spelar musik. Varför har man inte hördurar för? Varför? 23:55 Det säger mig. 23:57 Det är väldigt många som ställer sig den frågan att varför har man inte då hörlurar? Alltså på våra sociala medier. 24:03 Det är så enkelt. Det är så enkelt bara hörlurar. Det är irriterande tycker jag. 24:10 Det är faktiskt en av de saker som flest här skriver om. 24:15 Det sitter familjer, barnfamiljer och allting. Alla bara stör sig runt omkring. Mm. 24:23 Har du någon gång sagt till och bett någon person att stänga av? 24:27 Många gånger har jag gjort det. 24:30 Hur brukar det bli då? 24:32 Jag brukar skrika. Nu, var tyst. 24:37 Nu brukar de stänga åt det. Okej. 24:42 Men du blir liksom arg direkt? 24:46 Ja, jag hör ju rösten. 24:48 Jag blir inte arg så. Jag hör ju rösten. 24:52 Men jag säger till på respekt för det. Så. 24:59 Men du nämnde det kanske, åker du buss alltså varje dag? 25:03 Jag åker buss varje dag. 25:06 Hur tycker du generellt? Hur är det? 25:09 Normalt brukar det faktiskt vara okej, tycker jag. 25:13 Men oftast på morgon och eftermiddag brukar det vara. 25:20 Men annars funkar det ganska bra i Umeå, det tycker jag. 25:25 Jag tänkte också fråga, vad är det finaste du har sett där? Eller varit med om? 25:30 Det finaste är faktiskt när jag hjälper en barnfamilj med barnmagnan. När jag hjälper dem in. Ingen bryggelse. Jag hjälper dem in med barnmagnan. Det var faktiskt det finaste. De mådde så bra. Och sen fick jag en liten tjej in och klämde min hand. 25:50 Det var bland det vackraste jag har varit med om faktiskt. 25:53 Nej, vad fint. Hur kändes det? 25:56 Ja, men det kom en tår från mitt hjärta. Ja, du förstår. Det var jättefint faktiskt. 26:04 Tänk att det är en sån sak. 26:05 Då glömde jag bort allting. Allting som har hänt. Det som gjorde min dag. Det gjorde det faktiskt. 26:14 Tänk att det kan vara så. 26:16 Du hjälpte att bli så glad. Bara en liten sak. Bara en liten hand. 26:23 En sekund kanske. Det gjorde min dog. Åh vad härligt att tänka. 26:30 Jättefint tycker jag. 26:33 Mer sånt. 26:35 Med sånt tycker jag också faktiskt. 26:39 Så använder vi hörlurarna oftare och är snälla. 26:43 Absolut, det tycker jag verkligen att man ska göra. 26:49 Tack Stefan för att du var med. Och nu blev jag alldeles varm i hjärtat när jag tänkte på den där lilla tjejen och dig. 26:55 Ja, men det kommer jag aldrig glömma. 26:59 Ta hand om dig. 27:01 Detsamma, tack så mycket. 27:02 Hej då. 27:04 Men vi tar nästa samtal. 27:08 Hej Birgitta Rödgersson på Körn. 27:12 Ja, hej. 27:14 Hur mår du? 27:16 Jag mår bra. 27:21 Det blåser lite i telefonen. Jag vet inte om det är du som pratar väldigt nära mikrofonen. 27:28 Ja, jag kan inte göra på annat sätt för telefonen är som den är. 27:33 Ja, men nu lät det bättre direkt. 27:35 Ja, jag flyttar på den lite grann. 27:38 Snyggt. 27:41 Vad stör du dig på? 27:44 Ja, det är egentligen två saker. 27:46 Och det är det här med att i radio och tv så används det ju mycket svordomar och det har det gjort i många gånger år. 27:56 Men ja, det skulle vara skönt om det Det skulle vara skönt om det försvann. 28:07 Att man inte pratar... Nej, nu kan inte jag prata. Jo, jag skulle önska att man inte hade så mycket svårdommande radio och tv. 28:19 Det var det... Har det blivit lite värre, tycker du? 28:25 Nej, det vill jag inte påstå. Men det har ju... Det är bara det att... 28:31 Det skulle bara vara skönt om det var så lite som möjligt. Så jag ville bara påpika det. Så det är inte mer att prata om det egentligen. 28:43 Men sen så är det en annan sak. 28:46 Som man tycker är tråkigt. 28:49 För i Sverige idag så är det så att folk i allmänhet... 28:59 Det jag tycker är tråkigt är att folk i allmänhet inte kan skilja på orden var och vart. Det har ju varit så i rätt så många år nu. Jag tror inte att det finns någon väg tillbaka. 29:18 Men jag har två sånger som jag skulle kunna rekommendera om det är som man vill få känsla för. 29:25 När man ska använda ordet var, det vill säga... 29:29 Var någonstans. 29:32 Och det är den här lilla sången. Var bor du lilla råtta? Och så kan jag inte fortsättningen. I din hatt. 29:41 Ja, jag hade för mig att det var så men jag var inte säker. 29:46 Där har du ordet var då. Och så har vi ordet vart. 29:51 Som betyder vart hän. 29:53 Vart ska du gå min lilla flicka? Jag måste gå och hämta dricka. Alltså, vart ska du gå? Vart? Vart hem? 30:05 Ja. Alltså, det skulle vara jätteskönt om man kunde... Jag tror inte att man kan ändra på detta. För det har hållit på i flera år nu. 30:16 Utan jag ville bara rekommendera de två sångerna. 30:21 Som... 30:23 Ja, man kan ta fram i olika sammanhang. Var bor du lilla råtta? Och vart ska du gå, din lilla flicka? Vart betyder riktning? 30:36 Vart betyder riktning? 30:39 Är det när du hör när folk säger, vart är du? 30:45 Om någon frågar så här, vart är du? Är det då du blir irriterad? 30:50 Ja, ja. Alltså när jag pratade med någon i slussen så var det förut. Hon uttryckte ju sig helt riktigt. För hon frågade, var bor du? Fråga om mig. Men att väldigt många människor säger det inte så. Utan de säger, vart bor du? 31:07 Och det är det jag vill ha bort. Men jag tror inte att det finns en möjlighet att få bort det. Men jag vill ändå påpika detta. 31:15 Men du kämpar ändå på och ger oss till och med ett bra knep här med två låtar. 31:20 Ja, de kan ju spela några gånger då och då. 31:25 Det var allt som jag hade att säga idag. 31:29 Tack så mycket att du var med Birgitta. 31:32 Ta hand om dig. Hej då. 31:36 Det här är Karlavagnen i P4. 31:40 Det är många som kommenterar om språket också. Vi pratade ju nyss om det här med var och vart. 31:49 Men så är det mycket just kring språket. Sylvia har skrivit En sak är det här att man säger i en ö, i Lidingö, i Värmdö. Man skulle ju aldrig säga i Gotland eller i Öland, skriver hon. Inget ont om de som kämpar med att lära sig svenska, påpekar hon. Men många andra borde kunna det, bland annat journalister. Det säger Sylvia. Jag kan förstå dig där, Sylvia. 32:20 Ulf Stenberg i Sundsvall, hej! 32:22 Hej, god kväll! 32:24 God kväll. Hur är kvällen i Sundsvall ikväll? 32:27 Ja, nu är det mörkt ute. Halvmåne. Ja. 32:31 Sätter det med ljus ut på min balkong. Hon är ute. 32:35 Mm, det låter mysigt. 32:36 Åtta grader. 32:39 Tycker du att det är kallt eller varmt för den här årstiden? 32:42 Nej, för mig är det ju harde varmt. 32:46 Jag bor ju i Mellan Norrland nu. 32:50 Så vi var med lite, lite strängkyla men fuktigkyla. 32:56 Sundsvall är en kuststad så det blir lite rått här uppe på vintern. 33:03 Jag förstår det. 33:05 Jag ville prata om det här man irriterar sig på. 33:10 Det är lokaltrafiken. Man åker med en buss. 33:14 Det är Sundsvall-tärtort som i Byrsta, vårt stora köpcentrum. 33:20 Nu åker man ut dit. 33:22 Ursäkta uttrycken. Och nu gjorde du ju någon irriterad här. Ja, 10-12 personer med mobiltelefon och gapare skriker och pratar. 33:34 Kan sitta bredvid mig. Det är ju bara en decimeter emellan. 33:38 Jag brukar titta på personen. 33:41 Tänker, vad fan ska hon inte lägga ner snart? Eller dämpa rösten? Nej, fortsätter. Det knuffar igen jag. Jag ville inte höra ditt privata samtal. Nu slänger du igen telefonen. 33:55 Skitsur. 33:57 Ja. 33:58 Men vad fan ska man göra? Jag har inte lust att höra vad hon pratar om. Hon har gjort det här igen. Eller vad hon ska äta till middag. Eller någonting. 34:08 Sådana trafik sitter man ju. Man ska ju fram bara. 34:14 Har du testat det? Reta gallfjämpar på mig alltså. Jag blir galen på det. Och det är inte vad hon kan vara en bakom eller en framför. 34:24 Och det kunde pratas hyst. 34:26 Jag menar det började inte skryta att de har mobiltelefoner i Sverige. Det är väl 95% som har mobiltelefoner i Sverige. Förr var det ju så att man skaffade en sån här. Och då måste man visa upp att de hade en. Men idag behöver man ju inte det. Men det kan ju för fan dämpa ut rösten. 34:45 Sånt och reta är aldrig fjärd med på mig. 34:49 vad heter det men du säger att du vill ju inte höra de här vardagliga sakerna om någon pratar ett jobbsamtal jag känner ju inte personen det är ju så känner jag personen helt annan sak men det är ju liksom att det är ju privata personer som sitter två decimeter från varandra man tror att man Jag brukar säga till dem. 35:21 Jag är ju inte ung längre. Jag är 77 år. 35:25 Jag säger, för fan dämpar rösten säger jag. Då ställer de bara på en. 35:30 Har du testat att säga snällt? 35:32 Dämpar rösten. Då stänger de av. Okej. 35:36 Så det är första. Sen är det andra. Jag har två saker bara. 35:42 Det är den buss som det mesta från Sundsvall åker från Sundsvall till Byrstad. En mil i stort köpcentra. 35:51 Det är bara ungdomar. 35:54 14, 15, 16, 17, 18 år. 35:58 Och så kommer en äldre dam. 85-plussare. Med matkassar. De kliver fan inte upp. Jag kliver upp för 77. Jag är uppfostrad. Men de är fan inte uppfostrad. De sitter där med sina bräna jävla ben. 36:17 Du är det nog Birgitta som blir väldigt irriterad för du svär väldigt mycket. Vad sa du? 36:23 Birgitta pratade ju här tidigare om just att svordomar i radio. 36:27 Ursäkta, ursäkta jag ska inte använda. Men man blir just frustrerad. 36:33 Det sitter 14, 15, 16 år när jag kliver upp inte för en dam eller man i 85-årsåldern. 36:43 De sitter kvar. Jag tittar inte ens. Jag är 77. Jag står. Jag kliver upp. 36:51 Fast jag är 77. 36:52 Men vad tror du att det skulle kunna vara en lösning på det här? 36:55 Jag är uppfostran hemifrån. Jag är född 49 så jag är uppfostrad på 50-talet. 37:03 Man åkte buss inte ofta man åkte buss då men åkte man buss kliver man upp för en äldre. 37:11 Men de har ju föräldrar som är 45-50 år De är väl inte en forstadsskäll? 37:18 Det vet man väl inte. Det finns väl ändå många förändrar i dem. 37:24 Det går inte i Sundsvall. Det bor i Göteborg, har jag. 37:30 Nej. 37:30 Jag bor inte i Göteborg. Det här är han som tog emot samtalet på i Göteborg. 37:37 Det här är ju så häftigt med dagens teknik att vi kan sitta lite på olika platser och jobba tillsammans. 37:44 Skrik ut att skärper för fan någon gång. Jag är ju stort 80 år själv. Tack Ulf att du var med. Någon jävla måtta får man inte säga vad man vill. 37:54 Nu blir det väldigt mycket svordomar. Nej men det var väldigt mycket svordomar så vi får nog avrunda. 38:00 Man blir frustrerad. 38:02 Men fortsätt att ha en mysig kväll där på partongen. Du är inte gammal. 38:06 Så tack så mycket. 38:07 Nej det gör jag inte. Men fortsätt en mysig kväll till dig Ulf. Tack för att du var med. Hej då! 38:14 Det här är Carla Vagnen ikväll med mig Hanna Silman i studion. Hej då! 38:22 Har du någon gång blivit orimligt irriterad på en sån där liten sak som egentligen inte borde spela så stor roll? Kanske var det när personen framför dig i kön började leta efter sitt betalkort först när det var dags att betala. Eller så var det någon som sa, vi måste se snart, men aldrig föreslog en dag. Eller blir du irriterad när någon säger, jag ska bara, och sen försvinner i en halvtimme. Ja, vad är det som får dig att sucka, muttra eller koka över? Har du någon skämst lite för att hur arg du faktiskt blev över en, ja kanske en struntsak? 38:58 Ring in till Karlavagnen på 020 22 10 30. Ikväll pratar vi alltså om vardagens små och stora irritationsmoment. Kanske kan vi skratta lite åt oss själva också. Vad är det för små saker i vardagen som gör dig ibland orimligt irriterad? Många stör sig på personer som pratar i mobiltelefon eller spelar upp musik på högtalare utan hörlurar. Men det kan vara så att på andra plats kommer just elsparkcyklar. 39:28 De verkar irritera väldigt många som skriver på våra sociala medier ikväll. 39:34 Snacket fortsätter där. Men alla är inte alls irriterade. Som Linda som kommenterat. Ja, ingenting. Det tar bara massor av energi att irritera mig över saker. Och den behöver jag till annat här i livet. Ja, så kan det ju vara. Och så tänker jag nog oftast. Men sen när jag blir matarg, då blir det något helt annat. 40:02 Nu har vi med oss Ann-Kristin från Helsingborg. Hej! 40:06 Hej. 40:07 Hur är läget med det? Det är bra. Det är bra. 40:11 Vad har du gjort idag? 40:14 Jag har varit och handlat. 40:17 Det är måndag och då vet jag att då är det inte så mycket folk i livsmedelsbutiken och då får jag bra hjälp av biträdena eftersom jag inte ser. 40:28 Ja, du har verkligen tänkt ut det här att måndagar är alltså en bra dag att handla. 40:33 Ja, det är likadant om du ska åka till det här stora varuhuset som ligger utanför Helsingborg. Där finns folk på måndagar, så det är också bra. Smart! Man måste vara lite kreativ. 40:47 Ja, för du nämnde att du har en synskada. 40:52 Ja, och då stör jag mig på Sveriges Radio och Sveriges Television. Ja. 40:59 För att jag lyssnar väldigt mycket på radio. 41:04 Och då är det ofta att man ska kunna sända ett sms om man ska tycka till om någonting. Eller så har ni någonting i tv som heter Duo-appen som man kan skriva i. Men det kan ju inte jag eftersom jag inte ser. 41:23 Och då tycker jag att då finns jag ju inte med i samhället. 41:28 För att det verkar som att alla på Sveriges Radio tror att alla människor ser. 41:37 Och då kan man ju fråga sig varför inte Sveriges Radio funderar på varför vi hör så mycket på radio. 41:44 Men det är ju tur att man kan ringa in fortfarande till många program, bland annat Karlavagnen. 41:50 Ja, men det är bara till Karlavagnen i min värld i varje fall. 41:55 Mm. Mm. 41:57 Vad heter det? Kvällspasset tror jag också. Men oavsett. Hur känner du dig? 42:02 Jag har ju också pratat om sociala medier ikväll. Hur känns det för dig när jag gör så? 42:08 Då blir jag sur. Jag har Facebook och jag kan trycka på en liten knapp på min padda så jag kan få läsa upp vad det är skrivet på Facebook. Men jag är inte människa själv till att kommentera det. 42:23 Men du säger att du blir sur, du blir inte ledsen? Nej, vi bor i ett sånt bra land och allt det handlar om att höra folk irriterar sig på. Det är ju Ilans problem. Tycker jag åtminstone. 42:41 Men det är ju det vi ska prata om ikväll. 42:43 Ja, precis. Jag tänker på det när du sa att det var så svårt att vika de här dra på lakanen. Ja, men herregud. 42:54 Jo, men det är ju omöjligt. Det är jättesvårt att få det på ett plockt sätt. 43:02 Ja, för vill du då också mangla dem dessutom så blir det ännu sämre. 43:06 Åh nej, det har jag inte ens försökt. Jag har inte vågat att ge mig in på det där. Jag är inte lika modig som du. 43:18 Nej, jag har inte dragit på i lakan för jag tycker de är så fåniga. 43:23 Men det är ju det som också är lite roligt att vi kan också skratta åt vår irritation, tänker jag i alla fall. Absolut. 43:31 Ibland är det också bra att bara prata om de där små bekymren. Vi har ju också tagit upp väldigt många större vardagsbekymmer. Bland annat det här med hur vi pratar om sociala medier eller digitala skyltar och så vidare. 43:47 Men när tycker du att det funkar bra? 43:49 När känner du att din synskada inte begränsar dig eller exkluderar dig? 43:57 Bra fråga. Förstår du, jag kan inte se personer längre. 44:02 Jag känner inte igen mina bekanta som kommer på stan. 44:07 Och då har jag sagt till dem så här att går ni förbi mig så ta fatt i mig och sa hej. För jag känner igen dem på rösten. 44:16 ja så att jag vet inte hur jag ska förklara det för att det ser ju inte ut som att jag inte kan se det är ju ett dåligt handikapp och du kan ju inte se på en människa om hon kan se eller inte se men hur känns det då när någon bekant kommer fram det känns jättebra ja Ja, så jag klagar inte så, men jag stör mig på allt det här att man ska skriva i Facebook, man ska skriva på sms och likadant på tv som någon gång där har gjort vissa grejer och de har gjort tabeller. 45:05 Så visar de bara tabellerna, men jag kan ju inte se de här jäkla tabellerna. 45:12 Det där borde man ju kunna lösa också. Det finns väl en syntolkad version av program. 45:20 Ja, det gäller att hitta den där syntolkningen på tv. 45:23 Mycket bra poäng där, Ann-Kristin. 45:27 Ja, det är väldigt bra att ha mycket hjälpmedel på tv just för att ta hem med syntolkning. Men jag hittar ju inte det på min fjärrkontroll. 45:40 Jag ser ju inte det på fjärrkontrollen. 45:43 Det är ju lite komiskt, eller väldigt komiskt nu när du säger det. 45:50 Men det fiffiga med färdkontroll är att du har tänkt på det när du slår till exempel om du ska slå på femmans på tv. Så är det en liten upphöjning, en liten prick. 46:06 Och det är likadant på när du ska slå din kod på tv. 46:11 I affären när du har handlat så ska man ju det ibland över vissa zoomer. 46:17 Då vet du att femman har alltid den här upphöjningen så kan du utgå från den på dina siffror på tangentbordet. 46:25 Snyggt, smart. 46:27 Ska testa någon gång. 46:29 Jag tror att det finns på ett vanligt tangentbord också till datorn. 46:36 Jag känner faktiskt här nu på tangentbordet. Ja, jag har en liten upphöjning tror jag att jag känner där i femman. Och då har du en femma. 46:43 Och så vet du vad siffrorna finns till höger respektive till vänster. Exakt. 46:48 Ann-Kristin, det var väldigt roligt att få prata med dig. 46:52 Ja, alltså jag tyckte det var väldigt skönt att jag äntligen fick lov att framföra mina synpunkter på att Sveriges Radio och Sveriges Television är så dåliga på det här att det ska bara vara på digitalt på sms och på facebook. Det finns andra människor också som gärna skulle vilja höra av sig. Men det går ju inte alla gånger. Men Karlovagen är ju bra på det viset ju. 47:22 Ja, även i framtiden kommer jag ju prata om sociala medier också. Men jag vill ju alltid att folk ska ringa in. Det är ju allra roligast att få prata med folk. Så är det. 47:33 Ja, absolut. Men ta och lägg fram det här till de här höga härnarna. på Sveriges Radio att det finns faktiskt människor som inte ser som gärna skulle vilja vara med men som är jättetrona lyssnare på radion. 47:52 Det ska jag göra. Tack Ann-Kristin för att du var med. 47:55 Ja, tack själv. 47:56 Ta hand om dig. Hej då. Vet ni vad? 48:01 Vi har fått mejl till Carla Vagnen med instruktioner om hur man viker ihop ett dra på lakan. Tydligen är det möjligt. Jag har inte riktigt trott att det är möjligt. Men Eva May har mejlat och skrivit hur man gör att man ska hålla upp lakanet med en hand i varje hön. Ta högra hönet, lägg över det vänstra hönet, släta ut. Jag måste nog ta och läsa om det här hemma när jag har ett lakan med mig. 48:31 Eva, men jag tror på dig. Det kanske går. 48:34 Annars kommer det väldigt många mejl på just det här med skillnaden mellan var och vart. Det är många som är glada över att det här tas upp. Som Susanne som skriver satte precis på radion och hörde slutkommentaren från en inringande lyssnare som tog upp skillnaden mellan var och vart. 48:56 Äntligen någon som tar upp detta usla språkfäll som så många uttrycker. Det är en himla skillnad på var och vart. 49:04 Tänk om alla kunde lära sig det. 49:08 Ett annat himla fel folk gör är att inte vara medvetna om skillnaden mellan själv och ensam. Det är en skillnad på de två tillstånden också. Det du gör själv behöver du ju inte vara ensam för att göra. Grejen är att du inte låter någon annan göra det utan gör det själv. Hälsar Susanne. 49:27 Men så är det också att det är så fint när vi kan lära varandra saker. För det är ju också mejl som har kommit in. 49:36 Sebastian tackar den inringare som tydliggjorde på var och vart har själv funderat över i vilka sammanhang man ska använda dessa. Så tack för att vi fick de där två låtarna att tänka på när vi är tveksamma till när man ska använda var och vart. 49:57 Nu har vi med oss Thomas Storbjördsson från Lusakil. Hej! 50:01 Hejsan, hejsan. 50:03 Hur mår du? 50:04 Jag mår förtjänad. Jag är väldigt förkydd. 50:08 Jaha. 50:10 Det var ju tråkigt, men det hör ju lite årstiden till också, kanske. 50:15 Jaja, det är så. 50:18 Men det kan man ju inte påverka så mycket förutom att man ska ta det lugnt och vila. Men vad har du för andra sådana här vardagssaker eller situationer där du blir irriterad? 50:30 Ja, jag blir irriterad på trafiken väldigt ibland. 50:33 På trafiken? 50:34 På trafiken och när de inte kan ta det lugnt på en 50-väg. 20-20-80-väg. 50:41 Och det tycker jag inte är bra. Men jag har råkat ut för en grej. Jag med en storbror. Han gick i sjätte klass och jag gick i femte klass. Och vi skulle ner på cirkus när vi gjorde alla. 50:52 Cirkusgott skulle vi titta på. 50:55 Och det var ju kul. Men så tänkte vi, för att vara smarta så skulle vi få lite mer godis. Så gick jag över Göteborgsvägen som heter Gota. 51:05 Och vi gick över där. 51:09 Och så på vägen tillbaka så blev vi påkörda av en bil. 51:13 Nej! 51:14 Jo. 51:15 Brorminnen slett av lårbenet. 51:20 Och själv fick jag två stora burlar och fläskläpp och en genskakning fick jag. 51:28 Hade ni se att när bilen kom där blev ni totalt överraskade? 51:33 Vi blev helt överraskade. 51:35 Annars hade vi stått kvar och väntat. 51:39 Det var lite otäckt faktiskt. Min mamma var nere i stan också. Just då var det tillfället. Och pratade med en kompis där som vi hade träffat. 51:50 Och så hörde de den där ambulansen komma. 51:54 Ja fy fan så här då. 51:56 Det kunde ju ha varit mina pojkar. Och det var det. 52:03 Men har du tydliga minnen från det här eller har du fått det återberättat? För det kan ju bli så att man tappar minnet helt. 52:12 Jag kommer ihåg det som det var igår alltså. 52:15 Jag kommer väldigt, väldigt ihåg det. 52:18 Hur gick det för din bror sen? Alltså lårbenet bröt han. 52:22 Ja, han begynliggade några veckor kanske. 52:26 Han tog ju mycket, han har en ganska hög smärtgräns. De spikar ju bara genom små benet och sätter en skruv eller något som gick igenom hela benet. 52:41 Och du själv då? Hur lång tid tog det för dig att återhämta dig från hjärnskakning och... 52:47 Det var mest det psykiska. 52:50 Vi mådde dåligt länge ut. 52:54 Jag såg den där bilen komma emot oss. 52:58 Det var lite jobbigt. 53:00 Var du rädd att gå över vägen efter det där? 53:03 Ja, det känner jag än idag. 53:09 Jag känner faktiskt att det är lite otänkt. 53:13 Det tog lång tid innan jag kom över det så. 53:17 Men nu får jag mycket ångest och panikångest och sådana grejer. 53:27 Men det är tack vare min sjukdom som jag har fått. 53:31 Det var pågångsskans sjukdom. 53:33 Vad tråkigt. Vad ger dig då hopp i vardagen eller vad får dig att må bättre? 53:43 Det är ju faktiskt bara träning, dans, spela bordtennis, boxas, allt sådana här grejer. Det är jättebra. 53:55 Vad dansar du för något? Är det någon särskild dans? 53:58 Nej, det är bara... Det kan man få också. Men när vi dansar, det är ju en kille. 54:07 Då var vi ett gäng på tio stycken. Men vi fick ju, det fanns inga partner att dansa med. Vi fick ju dansa med stolar tills det fanns att tillgå. 54:16 Okej. Var det lättare att hitta partner i boxning då? Boxning? 54:21 Ja, det... 54:26 Jag kom på att det är ju nästan komiskt om det var så. Att det var lättare att hitta boxningssparpartner än danspartner. 54:33 Ja, men det... Jo, men det är många för att jag blir väldigt triggad utav den här boxningen. 54:41 Och det var ju folk som såg att jag... 54:44 Så jag gick in på det. Jag har alltid varit så som, jag ger inte 100% när jag går in och ska göra någonting. Jag ger 130%. Så jag stod med han som höll i det då. 55:01 Och han var den som, kom igen, kom igen. Och jag stod och slog allt vad kunde. Det var väldigt roligt. 55:09 En rolig träning och bra att göra under kontrollerade former. 55:15 Det var fint att få prata med dig, Thomas. Jag måste bara fråga, fick du gå på cirkus någon annan gång? 55:21 Ja, det har jag ju varit med min brorsa. 55:25 Jag frågade någon kompis till oss där. Det var faktiskt på cirkusen för 4-5 år sedan. 55:30 Det var roligt att det ändå blev det. Var det häftigt? 55:34 Det var jättehäftigt. 55:35 Ja. 55:38 Vad kul att höra. Tack för att du var med Thomas. 55:41 Tack själv. 55:42 Ta hand om dig. Hej då. 55:43 Hej då. Hej hej. 55:45 Det här med språket är också en sak som irriterar många eller språkfel. Sirpa har skrivit via delta i appen Sveriges Radio. Människor som inte kan skilja på det och dem. Alltså dem. Finns till och med i texter skrivna på universiteter slags högskolor. Och så skriver hon om en till sak. Rätta mig också på att man inte sätter in nu toalettpappersrulle utan lämnar kvar en tomrulle. 56:13 Där pratar vi om en vardagsgrej som kan väcka väldigt mycket känslor när situationen väl uppstår. 56:25 Vi har med oss nu Margita Bohanna från Trelleborg. Hej! 56:28 Hej, hej! Hur är läget med dig? 56:32 Jo, det är bra. Jag skrattar lite åt den toalettrullen bara. 56:37 Det finns ju en debatt inom det här området har jag förstått åt vilket håll man ska ha toaletterollen. 56:46 Jag och min dotter, vi bråkar om det. Är det sant? 56:52 Vad roligt. Vem av er har rätt? Nej, det är jag såklart. 56:57 Så då ska pappret vara sådär ovanpå. Ja. 57:03 Något annat som du har tänkt på under kvällen när vi pratade om det här saker vi stör oss på? 57:10 Ja, egentligen så är det väl att jag tycker kanske att vi stör oss på petitesser ganska mycket ibland. Jag jobbar som personlig assistent och jag stör mig kanske på... 57:29 att folk inte har så stor acceptans. Jag jobbar med en kille som är lika gammal som min äldste son och han ser väldigt trevlig och väldigt smart ut men han har inte samma funktioner som vanliga människor och när vi går och handlar till exempel så Stör sig väldigt många människor. 57:59 På honom hela tiden. Och jag tycker att. 58:02 Som jag hörde tidigare i programmet. Att man kan lyfta blicken. Och försöka se. För det syns om man tittar efter. 58:14 Och inte bara. Irritera sig. Och vara arg hela tiden. Jag tycker att. 58:20 Vi är lite för mycket arga i det här landet. 58:24 Ibland. Är det just till exempel i mataffären som du har tänkt på det här? 58:30 Ja. 58:32 Och ofta äldre människor som kanske inte har så bråttom. Varför inte bara ta det lite lugnt och vara förstående? 58:47 Jag får nästan varje gång säga att han inte förstår om jag inte berättar. Då blir det ju skamsna blickar och så. 59:03 Jag vet inte. Jag tycker att överlag i världen idag så har vi... Vi tutar och vi skriker och vi härjar. Alltså, ta det lite lugnt. 59:16 Eller? 59:17 Ja, det är väl det vi också gör här ikväll också. Vi tar ju upp både stora och små saker. Men också att vi kan skratta åt irritationsmomenten. Att man kan ha lite självdistans till de här sakerna. Ja, men som toalettpappret kanske är ett klockrent exempel på det. 59:35 Det kanske är till och med hjärtligt att du och din dotter har ett litet pågång. 59:39 Ja, vi bråkar om det fortfarande har gjort i många år. För hon tycker att det är ett håll och jag är ett annat håll. Men... 59:50 Men du sa ju det att du brukar till och med säga till folk. Jag tänkte just fråga om det. 59:56 Jag måste ju för jag är hans armar och lite huvud. Han förstår saker men det är jag som styr och jag som måste berätta. 60:10 Och Där tycker jag ibland att i vårat samhälle idag så allt ska gå så fort och till och med om man är 70 plus och man är pensionär så måste man styra sin vagn och köra in. Alltså varför? 60:28 Vad har de bråttom för? 60:32 Det finns tid. 60:34 Vi ska sakta ner lite och titta upp. Gäller det inte bara att vi ska titta upp från telefonen? 60:39 Ja, exakt. Titta upp och se. För att han är så gullig och så... 60:47 Han tittar alltid på folk och säger allt bra. 60:51 Hej och hälsar och får ofta, väldigt ofta, vänligt bemötande också måste jag ju säga. Men... 61:02 Jag kan känna att ibland blir jag ledsen när jag ser hur folk... Ibland, det irriterar mig. 61:14 Det är det som är mitt dilemma idag. Jag gör allt för att den här människan ska få en så fin dag som möjligt. Det kämpar jag för. 61:28 Hur gör du som personlig assistent i ditt yrke för att skaka av den där obekväma eller obehagliga eller till och med ledsna känslan efter arbetsdag? 61:38 När jag kommer hem? Ja. 61:42 Det är svårt. Det är svårt att skaka av den. Men jag har jobbat som personlig assistent nu i ganska många, nästan 15 år blir det. 61:57 Men, ja, nej, det är svårt att skaka av sig den. Den tar man med sig, jag tar med mig, jag har tagit med mig alla, jag har jobbat åt två, tre stycken under de här åren och de finns med mig och Det är inte lätt att skaka av sig när man är en sån viktig person i en annan människas liv så går det nästan inte. 62:32 Men då kan jag också tänka mig att också positiva känslor följer med. 62:35 Absolut, det är ju därför jag jobbar med det här. 62:41 Jo men det är ju därför jag ringer in här för att jag kämpar för den människan som själv inte kan kämpa. Som inte har ett tal, som inte kan uttrycka sig i sådana här sammanhang. 63:01 Så tänker jag att ja, då får jag göra det. 63:06 Och det var väldigt fint att få prata med dig Margita. 63:09 Ja, tack. 63:11 Vi ska försöka också själv komma ihåg att andas och ta det lite sakta även när det är bråttom i vardagen. 63:20 Jag tror att vi behöver det. Vi behöver idag bara se den andra människan. Lyft ögonen, ge ett leende. 63:28 Det betyder så mycket. Säg hej också gärna. 63:33 Fina slutord från D. Tack så mycket för att du var med. 63:37 Hej då. 63:39 Ja, väldigt många som kommenterat på sociala medier. Eva Korpi skriver på Facebook. Ja, då tv-reportrar, nyhetslästare och även många andra viftar med händerna hela tiden de pratar. 63:54 Det är så himla störande. Och det där är nog någonting kan jag tänka mig att det har... Undrar om det har blivit mer vanligt på grund av sociala medier? Inte vet jag, men det är också flera som har kommenterat just det här. 64:10 Och på Instagram så är det Janne som har skrivit, stör mig mycket på när datorn inte funkar som den ska och framförallt när det är dags för ett tidsmöte eller annat viktigt. 64:20 Och jag förstår det där Janne och det är ju verkligen typiskt att tekniken strular precis när man behöver det som allra mest. Och då kan man ju verkligen tappa för det och det behövs inte mycket för att tålamodet ska truta där. Och nu ska vi ha nästa samtal här i Karlavagnen. 64:40 Vi har med oss Lena Johansson från Västerås. Hej! Ja hej du. Hej. Hur är läget med dig? 64:48 Jo, jag ligger här i min säng och pratar med dig så det är väl rätt under kontroll. 64:54 Det låter härligt. 64:58 Vad har du för sådana här vardagssaker som du stör dig på? 65:04 Jag är en som lyssnar mycket på både radio och tv- Och när folk ska yttras ibland så hör man att kommer det bli ena mellanrum eller kanske allt så eller liksom eller någonting. Var och varannan mening. Och till slut så hörde jag inte vad folk säger utan jag bara räknade hur många gånger de upprevar sig. 65:30 Jaha, du börjar räkna de här eller liksom eller allt så. 65:35 Ja men precis. 65:38 har du något rekord? 65:40 vad är det flest antal som du har kommit upp i? 65:42 nej jag har inte det just nu men det är otroligt och det stör ju så mycket för innan man pratar så kan man ju be att få säga någonting också och då tycker jag när man pratar och inte säger någonting för det blir ju så när man fastnar för ljuden bara 66:08 Är det framförallt i nyheterna som det här irriterar dig eller gäller det alla program? 66:14 Det kan vara i vilket program som helst. Men jag förvånar mig väldigt mycket när det är människor som är van att prata. Framstående människor och så. När inte någon har sagt åt dem som lite tips att kanske borde tänka på det och det så går det fram vad du säger. 66:35 Ibland kan det vara saker som pågår i en sändning. 66:39 Det kan jag tänka mig att ibland hörs utåt också om det är någon teknikstrul eller så här. Om man börjar prata så här. 66:47 För att man letar efter orden samtidigt som man försöker lösa ett problem. Men såklart kan det inte varje gång vara så. 66:57 Nej, det kan det inte vara varje gång. Det är säkert en vana ofta. 67:05 Men det är väldigt många som har skrivit in om olika språksaker. Antingen att något ord har blivit väldigt vanligt eller att vi har börjat använda ord på ett annat sätt. 67:17 Är du en person som märker om man blandar ihop var och vart eller då och dem? 67:24 Ja, jag skriver en hel del och det gör att... 67:34 Många saker som kan bli så fel. Man kan tolka det på så olika sätt. 67:42 Vilka ord tänker du på då? 67:47 Jag har ingenting just nu. Det beror på att klockan är lite mycket. 67:52 Men det kan ju bli väldigt, väldigt fel. Till exempel har jag ett Jag hörde någon gång att det var någon som sa att det skjuts så och så många människor varje dag. 68:10 Och då tänker jag, det räcker inte om de skjuter dem en gång. 68:19 Det heter kanske inte syftningsfel, eller hur ska man? 68:23 Ja, precis. Ja, det blir det. 68:25 Precis det. 68:29 Jag hade en lärare som sa att tid tillbringar man och pengar spenderar man. 68:35 Och det har fastnat hos mig. 68:38 Det spelar ingen större roll. 68:40 Men alltid om någon säger att jag spenderade dagen så reagerar jag lite. Eller jag hör min gamla lärare i mitt huvud och säger att tid tillbringar man. 68:49 Pengar spenderar man. 68:53 Jag tänker ofta på... 68:55 utlänningar som kommer hit det måste vara väldigt svårt för dem att förstå alla gånger för det är så mycket ord som ska vara klarare precis som du säger med tid och pengar och så är det också påverkan från engelskan såklart till exempel med ordet spendera spending time och det är också en sån här sak kommer mer och mer att folk blandar upp svenska och engelska när de pratar och det det har ju blivit så mer och mer men det är ju inte alla som hänger med då men vad skriver du på? 69:40 jag skriver på svenska och skriver dikter åh vad fint brukar du visa dem för någon eller är det hemliga dikter? 69:51 Vad häftigt! Hur känns det? Ja... 70:13 Ja, jag kan tänka mig att det är också lite pirrigt inför en sån grej. 70:19 Är du någonsin rädd för att folk ska missförstå dina dikter? 70:25 Ja, det är det. Och då har man liksom, när man har läst, förklarat lite vad de betyder. Och så tänkte man, det får jag ju sluta med. Folk är väl inga idioter? 70:39 Och sen är det väl också charmen med texter och språk att man kan också hitta sin egen tolkning, hitta sin egen mening i det. 70:49 Det är precis vad jag tycker. 70:59 Lena, det var fint att få prata med dig. Det började från utfyllnadsorden, äh och liksom och alltså. Och så slutade det med att vi pratade om att skriva dikter. 71:10 Ja, du ser vad språket kan mycket. 71:16 Hoppas du får en fortsatt fin kväll eller natt. Och att det går bra sen på boksläppet. 71:22 Jag har funnits tillsammans med boksläppet. 71:25 Nej, det har jag inte på gång än i alla fall. 71:30 Ha det bra, hej då. 71:33 Tack till alla er som ringt in och som skrivit och berättat och såklart tack till alla er som lyssnat när vi pratat om saker vi stör oss på i vardagen. Kvällens producent var Paulina Rinne och dialogredaktör var Meni Rantala och när ni ringde så var det Julia Hansson och Stefan Gard som svarade på samtalen. Och kvällens ljudtekniker det var Viktor Bortas Rudberg. Musikredaktörer var Jermond Stanhagen och den finska musiken valdes av Jarmo Mentu. Jag, Hanna Silman, säger tack och godnatt. 72:06 Du har lyssnat på Karla Vangspodden. Har du tips, tankar eller andra funderingar? Hör av dig till oss i våra sociala medier eller på mejl. Karlavagnen at Sveriges Radio.se Och glöm inte att lyssna live varje vardagskväll och söndagskväll i P4 och i vår app Sveriges Radio.